Nyårstraditioner i Ungern: vad man äter, gör och undviker

Kontrollerat 6 november 2026. Det mesta här kommer från ungerska uppslagsverk: Magyar Néprajz VII, Magyar Néprajzi Lexikon och Tekla Dömötörs Magyar népszokások. De dokumenterar gamla bysedvänjor, en del nationella och en del lokala, från ungefär de senaste 150 åren. Därför anger vi platsen där vi kan. Inget av det säger vad folk gör i dag, om inte en undersökning säger det.

Det gamla nyåret var jul

Magyar Néprajz VII säger att året i Ungern under hela medeltiden räknades från julen, den 25 december. Först efter kalenderreformen 1582 blev den 1 januari allmänt årets första dag, och källan kallar det slutgiltigt 1691, genom ett påvligt dekret. Bytet av årets början lämnade ett ord efter sig: nyåret kallades också kiskarácsony, lilla julen. Ungerska kungar tog också efter en sed av italienskt ursprung: urkunder från 1200-talet pekar på kungliga gåvor den 1 januari.

Sedan kom ett lån. Lexikonet säger att nyårsafton, szilveszter, hämtar innehållet och stämningen i sina seder från nyårsdagen, och folktraditionen behandlar de två dagarna som en.

Folktraditionens klocka, från den 31 december till den 2 januari

31 december, dag och kväll

Lökkalendern. Känd i hela landet, enligt lexikonet. Tolv löklager, ett för varje månad, vart och ett med en nypa salt, lades ovanpå ugnen den sista kvällen. På morgonen förebådade ett lager med smält salt en regnig månad. Dömötör beskriver samma sak med tolv vitlöksklyftor.
Att stöpa bly. Allmänt, beskrivs i dåtid i lexikonet. Formen på det svalnande blyet förutsade en blivande makes yrke, främst på nyårsafton.
Oväsen. Dömötör. Hon räknar upp tre möjliga gamla skäl: onda makter, att driva ut det gamla året eller rent festligt övermod. Hon återger också en berättelse från Hajdúszoboszló, där kvinnorna sägs ha slagit på bakplåtar och ringt i klockan för att skrämma bort turkarna. Det är en legend. Hur natten ser ut i dag har en egen sida: hur midnattstimmen ser ut i staden.
Hejgetés. Moldaviska byar, gjordes fortfarande på några få platser på 1950-talet. Unga män gick från hus till hus med piskor, bjällror, flöjt och trumma.
Att driva ut gubben. Somló-området. En ung man utklädd till gubbe piskades genom gatorna av ett barn, för att visa hur det nya året jagar ut det gamla.

Midnatt

Myntet. Sóvidék i Szeklerlandet, från en populärartikel från 2004, utan källhänvisningar. Folk satt med ett mynt i handen och reste sig med ett språng vid midnatt, för att hoppa in i det nya året med pengar.
Nationalsången. Pressuppgift, ett år. I public service-sändningarna den 31 december 2025 spelades nationalsången vid midnatt, rapporterade 444.hu. Vi hittade inget schema för 2026. Parlamentsbibliotekets skribent blev förvånad över att nationalsången gick 145 år utan att skrivas in i lagen. Nationalsången skrevs in i lagen första gången i lag XXXI från 1989. Bibliotekets sida säger inte varifrån räkningen börjar: 1989 minus 145 är 1844.

1 januari, morgon

Guldvatten. Allmän tro; Deszk och Sarkadkeresztúr nämns. Den som först hämtade vatten ur brunnen i gryningen ansågs hämta aranyosvíz, guldvatten, som gav tur. I Deszk hämtade den som först var uppe i byn vatten och svarade, på frågan vad hen hade med sig, tre gånger: styrka, hälsa, välsignelse, frid, tur. I Sarkadkeresztúr hette det att den som först bar vatten skulle ta guldvattnet och ha tur i allt under det året.
Den första besökaren. Flera platser. Helst skulle det vara en man, eftersom han förde tur med sig. I Gyimes-området betydde en manlig besökare baggelamm och tjurkalvar. I Szalonta räknades också en sotare som ett gott tecken.
Inget lämnar huset. Jászdózsa, Bukovina, Moldavien, Gyimes. I Jászdózsa skulle en gåva av vad som helst få kons avkastning att flyga sin väg. I Bukovina och Moldavien behölls det man sopat ihop inomhus, och ungrarna i Gyimes mockade inte ens stallet.
Inget arbete. Allmänt. Ingen matlagning, tvätt eller sömnad, och inga djur spändes för. Tvätt var förbjuden från juldagen till den 2 januari. Den moderna motsatsen hittar du i baden årets första morgon.
Dagen upprepar sig. Allmän tro, enligt källan. Det som hände dig den här dagen skulle upprepas hela året, så den som fick stryk den dagen skulle få stryk ända till nästa nyår.
Aranycsitkó. Magyarózd, Transsylvanien. Före gryningen smällde män och pojkar med piskor och skakade koskällor. En man kallad Aranycsitkó skakade en bjällra, gnäggade, öppnade dörrar och kastade in hasselnötter, valnötter och äpplen.

1 januari, vid bordet

Fågel var uteslutet. ”Välkänt” i den nationella etnografin. Den skulle krafsa bort turen. I Jászdózsa skulle turen flyga sin väg.
Fläsk var rätt. Samma källa, och Dömötör. Grisen bökar turen framåt.
Små frön, linser först. Samma källa. Linser, ris och hirs: många små frön betydde gott om pengar. Ändå förbjöd Hajdúszoboszló gröt, av rädsla för utslag.
Strudel, för att dra ut på året. Sárkeresztes, Pereszlény, byarna vid Tápió. I Sárkeresztes bakades den för att året skulle bli långt. I Pereszlény åt man kvargstrudel för ett långt liv.
Aladåb i Lónya. En by. Varje flicka lade ett ben på gården, och den vars ben hunden tog under natten skulle gifta sig det året.
Hälsningar med grisar i. Vasszilvágy, 1960-talet; Moldavien. Pojkar i Vasszilvágy önskade vin, vete, aprikoser och en korthalad griskulting. Ungrarna i Moldavien önskade en långhalad. En vers upptecknad i Kalotaszeg var mindre vänlig: du har slaktat en gris och stoppat korv, så om du hoppar över mig, må du inte se fler nyår.

Byarna var inte överens

I Ipolyhídvég undvek man hare, ifall den tog turen med sig. En populärartikel från 2004 säger motsatsen: ät hare, för den springer iväg med det gamla årets bekymmer. Rätter med vallmofrö var förbjudna i Ipoly-området av rädsla för loppor, trots att vallmofrö hör hemma på julbordet: se julens del av kalendern, med bejgli.

Det som mäts i dag

Vi hittade en enda mätning av hur många som följer matreglerna, och den är gammal och kommersiell. Kométa, ett livsmedelsmärke, gjorde en webbundersökning bland 1 310 ungerska internetanvändare i november 2019.

52 % av männen och ungefär fyra av tio kvinnor sa att de undviker maten som sägs föra bort turen den 1 januari.
Personer i 40-årsåldern var den mest vidskepliga gruppen, med nästan hälften.
85 % av personerna i 20-årsåldern sa att de inte alls bryr sig om vidskepelsen kring måltiden.

Den vana som undersökningen fann starkast finns inte alls i de gamla källorna vi läste. Sju av tio tänker på virsli, den ungerska varmkorven, när det gäller nyårsafton, och 93 % sa att det inte blir någon szilveszter utan den. Det är en modern vana, och 2024 rapporterade en detaljhandlare att ungefär 30 % av årets virsli säljs i december. Mousserande vin kom först, nämnt av nio av tio. Och om själva kvällen svarade varannan samtal och brädspel med vänner.

Om linserna skrev Index träffande 2017: en förklaring som alla kan till leda och ingen tror på, men ingen skulle hoppa över nyårets linslunch.

Här kommer vi in

Vi har inga data om vad våra gäster gör med linser, så på den här sidan har vi ingen egen insyn. Vi kan bara erbjuda kvällen: en nyårsafton som slutar på Instant-Fogas, med samling 19:00 vid Oktogon och välkomstchampagne, och med festbiljetten till det sista stoppet, värd 50 €, inkluderad. Stannar du längre finns den guidade rundan en helt vanlig kväll i stan.

Vanliga frågor

Varför förknippas linser med nyår i Ungern?

Den nationella etnografin säger att små frön som linser, ris och hirs var omtyckta, i tron att många små frön betydde gott om pengar under det kommande året.

Varför undvek man kyckling på nyårsdagen i Ungern?

Etnografer dokumenterade tron att fågel skulle krafsa bort turen. I Jászdózsa skulle turen flyga sin väg. Fläsk var motsatsen, eftersom grisen bökar turen framåt.

Hur många följer de här sederna i dag?

Den enda mätning vi hittade är en webbundersökning från 2019 av livsmedelsmärket Kométa, med 1 310 svarande: 52 % av männen och ungefär fyra av tio kvinnor sa att de undviker maten som sägs föra bort turen, medan 85 % av personerna i 20-årsåldern struntar i vidskepelsen.

Vad är szilveszter?

Det är det ungerska namnet på nyårsafton. Det etnografiska lexikonet säger att den lånar innehållet och stämningen i sina seder från nyårsdagen, och folktraditionen behandlar de två dagarna som en.